Guide 3 av 4Tinnitus

Tinnitus: om ljudet som inte kommer utifrån

Vad tinnitus är, när du ska söka vård, vad som brukar hjälpa och varför det för många blir lättare med tiden. Plus några om ljudkänslighet och vanliga missförstånd.

Tinnitus är ett av de vanligaste skälen till att människor hör av sig till Hörsellänken. Många är oroliga, sover dåligt och har läst skrämmande saker på nätet. Den här guiden beskriver vad man vet i allmänhet och vad som brukar hjälpa. Den ersätter inte en bedömning i vården, och den som har besvär ska få sina öron undersökta.

Vad tinnitus är

Tinnitus är ljud som du hör utan att det kommer från någon ljudkälla utanför dig. Det beskrivs som sus, pip, brus, surr, ringningar eller toner, i ett öra, båda öronen eller inne i huvudet. Det kan vara konstant eller komma och gå. Tinnitus är inte en sjukdom i sig utan ett symtom, ungefär som smärta är ett symtom. Upplevelsen skapas i samspelet mellan örat och hjärnan.

Många har tillfällig tinnitus någon gång, till exempel efter en konsert. För en del blir den kvar. Hur besvärande den är skiljer sig mycket mellan människor och har ofta mindre att göra med hur starkt ljudet är än med hur man reagerar på det.

Vanliga sammanhang

  • Hörselnedsättning. Tinnitus finns ofta tillsammans med nedsatt hörsel, både den som kommer med åren och den som kommer av buller.
  • Buller. Starka ljud kan ge både tillfällig och bestående tinnitus.
  • Stress och trötthet. Många märker att tinnitus är starkare i perioder av stress, oro eller sömnbrist.
  • Öronen själva. Vaxpropp, inflammation eller problem i mellanörat kan ge tinnitus. Det behöver bedömas i vården.

Ibland finns ingen tydlig förklaring. Det betyder inte att något farligt har missats.

När du ska söka vård

Ring 1177 (öppnas i nytt fönster) om du är osäker. Sök också vård om ljudet pulserar i takt med hjärtat, om det bara hörs på ena sidan, eller om tinnitus påverkar sömn, humör eller arbete. Även när det inte är bråttom är det klokt att låta hörseln undersökas.

Undersökningen

I vården brukar man undersöka öronen, mäta hörseln och fråga om hur tinnitus påverkar dig. Ibland används frågeformulär för att förstå hur besvärande den är. Om undersökningen visar något som behöver utredas vidare, eller om tinnitus är ensidig eller pulserande, kan du få träffa en öronspecialist. Hur vägen ser ut beskrivs i guiden Hjälp och hjälpmedel.

Att leva med tinnitus

Det finns ingen enkel bot för de flesta former av tinnitus, men det finns mycket som minskar besvären. Målet är sällan att ljudet ska försvinna helt, utan att det ska sluta ta uppmärksamhet och kraft.

Ljud i bakgrunden

Total tystnad gör att tinnitus hörs tydligare. Ett svagt bakgrundsljud, som en fläkt, regn, havsbrus eller lugn musik, gör ljudet mindre framträdande. Det kallas ljudberikning. Om du har en hörselnedsättning kan hörapparater ha samma effekt, eftersom omgivningens ljud kommer tillbaka.

Sömnen

Många har svårast vid läggdags. Behagligt ljud på låg volym, ett svalt och mörkt sovrum, fasta tider och att inte ligga och vrida sig länge brukar hjälpa. Om sömnen är svårt störd, ta upp det i vården.

Stress och tankar

Oro och fokus på ljudet förstärker det. Rörelse, avslappning och att göra saker som tar uppmärksamheten brukar minska besväret. Behandling med inslag av KBT, kognitiv beteendeterapi, finns i en del regioner för den som har svår tinnitus. Fråga hörselvården eller vårdcentralen.

Hjärnan vänjer sig

För många minskar besväret med tiden, eftersom hjärnan lär sig att ljudet inte är viktigt och slutar uppmärksamma det. Det tar ofta månader, men det sker. Läs gärna frågan Susandet i öronen går inte över för fler konkreta råd.

Att prata med andra om tinnitus

Tinnitus syns inte, och omgivningen förstår inte alltid hur mycket den kan påverka. Berätta för dem du lever och arbetar med vad som gör det värre och vad som hjälper, till exempel att du behöver lite bakgrundsljud för att somna eller pauser efter en bullrig dag. Många upplever att det lättar att träffa andra med tinnitus, i grupper hos hörselvården eller i en förening.

På jobbet

Om tinnitus påverkar arbetet, prata med din chef eller med företagshälsovården. Ofta går det att hitta lösningar, som en lugnare arbetsplats, möjlighet att ha svagt ljud i bakgrunden eller pauser. Mer om anpassningar finns i guiden Hörsel på jobbet.

Om humöret påverkas

Det är inte ovanligt att svår tinnitus påverkar humör, koncentration och sömn. Om du känner dig nedstämd eller orolig under längre tid, prata med vårdcentralen. Att ta hand om det psykiska måendet är en del av behandlingen, inte något vid sidan av.

Ljudkänslighet

En del med tinnitus blir också känsliga för vardagsljud, som porslin, barnskrik eller trafik. Ljud som andra inte reagerar på känns obehagligt starka eller gör till och med ont. Det kallas ibland hyperakusi eller ljudöverkänslighet. Det kan vara frestande att alltid bära öronproppar, men att stänga ute vardagsljud brukar göra öronen ännu känsligare. Använd hörselskydd vid verkligt starka ljud, men inte i vanliga miljöer, och sök stöd i vården om känsligheten påverkar livet. När du behöver skydd, läs frågan Hur skyddar jag hörseln på konserten och med motorsågen?.

Vanliga missförstånd

  • ”Tinnitus betyder att man blir döv.” Nej. Tinnitus finns ofta tillsammans med hörselnedsättning, men den orsakar inte i sig att hörseln försämras.
  • ”Det finns inget att göra.” Det finns sällan en bot, men det finns mycket som minskar besväret.
  • ”Man ska undvika allt ljud.” Tvärtom brukar tystnad göra tinnitus mer påträngande.
  • ”Kosttillskott hjälper.” Var försiktig med produkter som lovar att bota tinnitus. Fråga vården innan du lägger pengar på dem.

Hörselskadades Riksförbund (HRF) (öppnas i nytt fönster) har mer kunskap om tinnitus och möjlighet att träffa andra som lever med den.

Vart vänder jag mig?

  • 1177: ring 1177 eller läs om hörsel och öron på 1177.se. Där ser du också hur hörselvården fungerar i din region.
  • Hörselvården och audionom: utreder hörseln, provar ut hörapparater och hjälpmedel och ger stöd från hörselpedagog och kurator.
  • Hörselskadades Riksförbund (HRF): intresseorganisation med lokala föreningar, kunskap och samtalsstöd.
  • Plötslig förändring: hör du plötsligt mycket sämre, får yrsel eller ensidiga besvär, kontakta vården samma dag.

Guiden beskriver allmän kunskap och ersätter inte en undersökning eller råd från hörselvården, audionom eller läkare. Regionerna bestämmer hur hörselvård, hjälpmedel och avgifter fungerar, och det kan ändras. Kontrollera vad som gäller där du bor på 1177.se.

Skrivet av

Ulrika Sandén

Redaktör för Hörsellänken. Har arbetat som hörselpedagog i hörselvården och har själv en lätt hörselnedsättning sedan fyrtioårsåldern. Inte läkare och inte audionom: svaren är allmän kunskap och ersätter aldrig en undersökning. Ser du något som är fel? Hör av dig.

Frågor som guiden hänvisar till