Hörselvården är mer än hörapparater. Den ska hjälpa dig att fungera i vardagen, med teknik, kunskap och samtal. Hur den är organiserad bestäms av varje region, så detaljerna skiljer sig åt. Den här guiden beskriver hur vägen brukar se ut. Kontrollera alltid vad som gäller där du bor på 1177 (öppnas i nytt fönster).
Första steget
I många regioner kan du kontakta hörselvården direkt, med en så kallad egenremiss. I andra börjar du hos vårdcentralen, som skickar en remiss. På 1177 kan du se hur det fungerar i din region och ofta göra en ansökan digitalt. I vissa regioner finns flera mottagningar att välja mellan, både regionens egna och privata som har avtal med regionen.
Inför besöket är det bra att tänka igenom när och var du har svårt att höra. Skriv gärna ner några situationer, som möten, middagar, telefonsamtal eller tv. Ta med en närstående om du vill. Den som lever nära dig märker ofta saker du själv inte tänker på.
Undersökningen
En hörselundersökning gör inte ont och tar oftast en stund. Den brukar innehålla:
- Samtal om din hörsel, dina besvär och din vardag.
- Undersökning av öronen, för att se att örongången är fri och trumhinnan ser frisk ut.
- Tonaudiometri, där du lyssnar på toner i olika tonhöjder i hörlurar och trycker på en knapp när du hör dem.
- Taltest, där du upprepar ord, ibland med brus i bakgrunden, för att se hur väl du uppfattar tal.
Ibland görs fler mätningar av mellanörat eller av hur örat reagerar på ljud. Om undersökningen visar något som behöver utredas vidare kan du få träffa en läkare som är specialist på öron.
Att läsa ett audiogram
Resultatet av tonaudiometrin ritas i ett audiogram. Den vågräta axeln visar tonhöjd, från bas till vänster till diskant till höger. Den lodräta axeln visar styrka: svaga ljud överst och starka längre ner. För varje tonhöjd markeras det svagaste ljud du kan höra, ofta med en ring för höger öra och ett kryss för vänster. Ju längre ner markeringarna ligger, desto starkare måste ljudet vara för att du ska höra det.
På startsidan finns ett exempel på ett audiogram och en bild av talbananen, det område där talets ljud brukar ligga. Be gärna audionomen att förklara ditt eget audiogram. Det är din hörsel, och du har rätt att förstå den.
Vilka du möter
- Audionomen undersöker hörseln, provar ut och justerar hörapparater och andra hjälpmedel och följer upp hur det går.
- Läkaren, ofta öronspecialist, utreder orsaker och bedömer om det behövs annan behandling.
- Hörselpedagogen arbetar med kommunikation och strategier, håller kurser och ger stöd till dig och dina anhöriga.
- Kuratorn erbjuder samtal om hur hörselnedsättningen påverkar livet, relationer och arbete.
Alla mottagningar har inte alla yrkesgrupper. Fråga vad som finns, och be om det du behöver.
Hörapparater
Om du har nytta av hörapparater provas de ut efter din hörsel, dina öron och din vardag. Det finns apparater som sitter bakom örat och sådana som sitter i örat, och många har program för olika miljöer, möjlighet att ta emot ljud från telefon och tv, och laddningsbara batterier. Utprovningen är inte ett enda besök. Apparaterna ställs in, du använder dem i vardagen, och sedan justeras de vid återbesök.
Avgifter och regler för hörapparater bestäms av regionen och skiljer sig åt, så kontrollera vad som gäller hos dig. Räkna med en tid av tillvänjning. Ljuden kommer tillbaka, och hjärnan behöver tid att sortera dem. Om apparaterna inte används, läs frågan Mina hörapparater ligger i en låda.
Om du inte är nöjd
Det är vanligt att det tar flera återbesök innan hörapparaterna känns rätt. Säg till om något inte fungerar, hellre en gång för mycket. Om du inte är nöjd med bemötandet eller resultatet kan du be att få träffa en annan audionom, och i regioner med vårdval kan du byta mottagning. Klagomål på vården kan lämnas till mottagningen, till regionens patientnämnd eller till Inspektionen för vård och omsorg. Information om hur det går till finns på 1177.
Andra hjälpmedel
Hörselvården förskriver också andra hjälpmedel: mikrofoner som skickar en röst direkt till hörapparaterna, samtalsförstärkare, utrustning för tv och telefon och larm som blinkar eller vibrerar. Det finns också hörslingor i många offentliga lokaler. En genomgång finns i frågan Finns det hjälpmedel utöver hörapparaten?.
Rehabilitering och kurser
Många mottagningar har kurser och gruppträffar, för nya hörapparatanvändare, för personer med tinnitus och för anhöriga. Där får du kunskap om hörseln, träna strategier för samtal och träffa andra i samma situation. Det är ofta minst lika viktigt som tekniken. Fråga din mottagning vad som erbjuds.
Att leva med hjälpmedlen
Hjälpmedel fungerar bäst när de används varje dag och när omgivningen vet hur de fungerar. Visa familjen hur mikrofonen sätts på, be kollegorna lämna den på bordet och kontrollera att T-läget fungerar innan du går på teater. Skriv upp mottagningens telefonnummer eller e-postadress där du hittar den, så att det är lätt att höra av sig när något krånglar.
Barn och unga
Barns hörsel undersöks av barnhörselvården, ofta i samarbete med barnhabilitering, förskola och skola. Om du är orolig för ditt barns hörsel, kontakta barnavårdscentralen, skolhälsovården eller vårdcentralen. Om skolan finns mer i frågan Mitt barn hör dåligt i klassrummet.
Om hörapparater inte räcker
Vid mycket stor hörselnedsättning eller dövhet kan ett cochleaimplantat vara ett alternativ för vissa. Det bedöms av specialister inom öronsjukvården. Andra vägar till kommunikation, som skrivtolk, tecken som stöd och teckenspråk, beskrivs i frågan Ska jag lära mig teckenspråk när hörseln sviker?.
Du har rätt att vara delaktig i din vård, att få information du förstår och att ställa frågor. Hörselskadades Riksförbund (HRF) (öppnas i nytt fönster) kan ge stöd om du känner dig osäker på vad du kan begära.
