En hörselnedsättning syns inte. Den märks i stunder: när ett skämt går förbi, när telefonen ringer i ett annat rum eller när man svarar på en fråga som ingen ställde. Den här guiden handlar om vardagen, för dig som hör sämre och för dem som pratar med dig. Den bygger på det jag har förklarat för hundratals personer och deras anhöriga i hörselvårdens samtalsrum, och den ersätter inte en undersökning.
Så märks en hörselnedsättning
De flesta hörselnedsättningar kommer långsamt, och därför är den som drabbas ofta den sista att märka dem. Vanliga tecken är att:
- du hör att någon pratar men inte vad,
- du tycker att andra mumlar eller pratar otydligt,
- samtal i sorl, på restaurang eller i grupp blir mycket svårare än förr,
- du höjer volymen på tv:n mer än andra vill,
- du missar dörrklockan, telefonen eller fåglarna,
- du blir trött efter sociala tillfällen och undviker dem.
Att det är just talet som blir svårt beror på att de ljud som försvinner först oftast är de ljusa och svaga, som s, f och t. Vokalerna hörs fortfarande, så rösten finns där, men orden blir ofullständiga. Det förklarar jag närmare i frågan Jag hör att någon pratar, men inte vad.
Varför det är så tröttande
Att lyssna med nedsatt hörsel är ett arbete. När örat skickar ofullständig information fyller hjärnan i luckorna med hjälp av sammanhang, munrörelser och gissningar. Det sker hela tiden och kräver koncentration. Därför är trötthet, huvudvärk och lust att dra sig undan vanligt efter en dag med många samtal. Det kallas ibland hörseltrötthet, och det är verkligt.
Planera för återhämtning. Lägg in tysta pauser mellan möten och träffar, och var inte rädd för att gå hem lite tidigare. Den som orkar lyssna i fyra timmar i stället för att vara utmattad efter två har gjort ett bra val.
Hemma
Hemma har du störst möjlighet att påverka ljudmiljön. Mattor, gardiner, bokhyllor och stoppade möbler dämpar efterklang. Stäng av radion och diskmaskinen när ni pratar. Bestäm gemensamma vanor i familjen:
- Fånga uppmärksamheten innan ni börjar prata, med namnet eller en lätt beröring.
- Prata ansikte mot ansikte, inte från ett annat rum.
- Se till att ljuset faller på den som talar.
- Säg samma sak med andra ord om något inte uppfattas.
- Säg aldrig ”det var inget viktigt”.
För anhöriga finns mer i frågan Min pappa hör dåligt men vill inte erkänna det.
I sällskap
Middagar, fester och föreningsmöten är ofta det svåraste. Det beror på att många röster och bakgrundsljud täcker över talet, och på att samtalet hoppar snabbt mellan personer. Några saker som brukar hjälpa:
- Välj plats själv. Sitt med ryggen mot väggen, i ett hörn och med ljuset på de andras ansikten.
- Berätta för sällskapet att du hör sämre i sorl och vad som hjälper.
- Be om att få veta när ämnet byts.
- Använd hörapparatens program för buller och eventuella tillbehör som en bordsmikrofon.
Restauranger har en egen fråga i frågebanken: Restaurangbesök har blivit jobbiga.
Telefon, tv och skärmar
Telefonsamtal är svåra eftersom du inte ser den du pratar med och ljudet ofta är begränsat. Många mobiler kan skicka ljudet direkt till hörapparaterna. Videosamtal gör det möjligt att se munnen, och många tjänster kan visa automatisk textning. Det finns också förmedlingstjänster där en tolk förmedlar samtalet i text eller på teckenspråk.
På tv och i strömningstjänster är textning det enklaste hjälpmedlet, och det finns lösningar som skickar tv-ljudet direkt till hörapparaterna eller till hörlurar, så att resten av familjen kan ha normal volym. Läs mer i frågan Finns det hjälpmedel utöver hörapparaten?.
Ute och på resa
Utrop på stationer, flygplatser och i kollektivtrafiken är ofta svåra att uppfatta. Följ informationen på skyltar och i trafikbolagens appar, och be personalen om hjälp om något ändras. Hörslingor finns i många kyrkor, teatrar, hörsalar och vid diskar. De är märkta med en skylt med ett öra och ett T, och de fungerar om din hörapparat har ett T-läge. Det kan vara klokt att berätta för reskamrater och personal att du hör sämre, så att de vet att de ska säga till om något viktigt.
Larm och säkerhet
Ljud är ofta det enda sättet att få veta att något händer, och det är en säkerhetsfråga. Det finns brandvarnare med blixtljus och vibrerande kudde, dörrklockor som blinkar i flera rum och väckarklockor som skakar sängen. Om du tar av dig hörapparaterna på natten är en brandvarnare som syns och känns särskilt viktig. Fråga hörselvården vad som finns, och tänk igenom hur du får veta om larm även när du är borta, till exempel på hotell.
När du ska söka hjälp
Om du känner igen dig i tecknen ovan är det dags att låta hörseln undersökas. På 1177 (öppnas i nytt fönster) ser du hur hörselvården fungerar i din region. Vänta inte för länge: det är ofta lättare att vänja sig vid hörapparater och nya vanor medan nedsättningen är lindrig. Vägen genom vården beskrivs i guiden Hjälp och hjälpmedel.
Sök vård samma dag om hörseln plötsligt försämras, om du får yrsel eller om du får ensidiga besvär som kommer hastigt. Ring 1177 om du är osäker.
Leva väl med sämre hörsel
En hörselnedsättning förändrar vardagen, men den behöver inte göra den mindre. Många som hör sämre lever ett rikt socialt liv, med nya vanor och tydliga överenskommelser med dem runt omkring sig. Det handlar mycket om att våga säga vad man behöver och om att omgivningen tar det på allvar.
Och kom ihåg: du är inte ensam. Hörselskadades Riksförbund (HRF) (öppnas i nytt fönster) har lokala föreningar där du kan träffa andra som hör sämre och få kunskap om dina rättigheter.
