Frågan
Vårt barn har en lätt hörselnedsättning och har fått hörapparater. Hemma går det bra, men i skolan säger lärarna att barnet ofta verkar frånvarande och missar instruktioner. Barnet själv säger bara att det är jobbigt och är helt slut när det kommer hem.
Vad kan vi be skolan om?
Inskickad fråga, sammanställd av flera liknande och redigerad så att ingen kan kännas igen.
Svaret
Det ni beskriver är vanligt, och det är bra att ni tar det på allvar. Ett klassrum är en krävande ljudmiljö: många röster, skrapande stolar, ventilation och en lärare som ibland pratar med ryggen mot klassen. För ett barn som hör sämre blir varje lektion ett lyssnararbete, och tröttheten efter skolan är ett tydligt tecken på det.
Tecken att vara uppmärksam på
Barn som hör dåligt beskrivs ibland som ouppmärksamma, blyga eller ointresserade. De kan missa instruktioner, svara på fel fråga, titta på kamraterna för att se vad de ska göra eller dra sig undan i grupparbeten. Många barn vill inte sticka ut och säger därför inte att de inte hör. Prata med ert barn om vilka situationer som är svårast. Barnet är ofta den bästa källan.
Akustik och placering
- Ljudabsorbenter i tak och på väggar minskar efterklangen och gör stor skillnad för alla elever.
- Filttassar under stolar och bord dämpar skrap.
- Barnet bör sitta nära läraren, med god sikt mot tavlan och kamraterna och med ljuset bakom sig snarare än i ansiktet.
- Dörrar och fönster mot korridor och skolgård kan hållas stängda under genomgångar.
Lärarens arbetssätt
Små vanor gör stor skillnad. Läraren kan vända sig mot klassen när hen pratar, skriva upp instruktioner och läxor, upprepa kamraternas frågor och svar, använda textade filmer och se till att en talar i taget i diskussioner. Det gynnar fler elever än den som hör sämre, till exempel elever med koncentrationssvårigheter eller med svenska som andraspråk.
Teknik i klassrummet
Många barn med hörselnedsättning har nytta av ett mikrofonsystem där läraren bär en mikrofon som skickar rösten direkt till barnets hörapparater. Det minskar effekten av avstånd och buller. Sådan teknik provas ut av barnhörselvården i er region, så ta upp frågan där och berätta hur skoldagen ser ut. Det är viktigt att lärarna får hjälp att använda tekniken rätt och kommer ihåg att stänga av mikrofonen när de pratar med någon annan.
Elevhälsan och SPSM
Be om ett möte med skolan och elevhälsan, gärna med specialpedagogen. Skolan ska ge stöd så att ert barn kan nå målen, och det kan handla om både anpassningar i undervisningen och särskilt stöd. Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) (öppnas i nytt fönster) ger råd till skolor och föräldrar om elever med hörselnedsättning, och har material som lärare kan använda.
Raster, idrott och fritids
Glöm inte situationerna utanför klassrummet. På rasterna, i matsalen, i idrottshallen och på fritids är ljudmiljön ofta som sämst, och det är där mycket av det sociala livet sker. Prata med skolan om hur personalen kan ge instruktioner i idrottshallen, till exempel samlat och ansikte mot ansikte, och om det finns lugnare platser att äta på.
Låt barnet vara med
Involvera barnet i besluten, och undvik lösningar som får barnet att känna sig utpekat. Många barn mår bra av att få berätta för klassen om sin hörsel, medan andra hellre vill att läraren gör det. Fråga. Och planera för återhämtning efter skolan: tröttheten är verklig.
Fler råd om lyssnande i grupp finns i frågan om möten på jobbet, som gäller lika mycket i ett klassrum.
